onsdag 20. mai 2015

Boken og virkeligheten

(Gøteborg, mai 2015)

Jag köpte en vit extra tulpan og gick upp till Karin Boyestatyn med den. Lirkade in den i hennes bronshand. Även statyr ska känna att det är vår.
(Anita Ekland Lykull, Julia mitt i världen (1996))

Av og till innser man plutselig at man befinner seg i en scene fra en gammel favorittbok. Selv om det nå var en kvist rosa kirsebærblomster og ikke en hvit tulipan.


Et halv kvartal unna var det nok å ta av. Visst gör det ondt när knoppar brister - men det blir så vakkert etterpå.

Ingen kommentarer: